Jag vaknade av rösten från Stena lines högtalare som talade om att om 1 timme skulle vi befinna oss vid Göteborgs hamn,jag klädde på mig snabbt för att ta hundarna ut till rastdäcket,stackars Benny som vägrat utföra något kvällen innan borde ju nu vara enormt kissnödig.
Så ut på ett blåsigt kallt däck,och fick samsas om utrymmet tillsammans med några andra hundar, Petter kissade ganska så snabbt,men Benny...not...efter 10 min försök förstod jag att han även denna gången INTE tänkte att uträtta något behov,så det var bara att återvända till hytten och hundarna fick sin frukost innan det var dax att ta sig ner till bilen. Bad återigen en tyst bön om att dom inte skulle dra i väg hysteriskt i kopplen nedför trappen, då jag nu hade ännu mera packning sedan taxfree besöket,och tänk vad kloka mina goa hundar kan vara,skötte sig perfekt och hoppade glatt in i bilen,tror dom fattar när det är allvar med att sköta sig!
Åh SÅ skönt det kändes att få åka ut från båten ned på kajen,och sedan ta sikte på vilken väg som gick till Örebro,kanske något för Barcelona att ta efter....VÄGSKYLTNING...som Göteborg hade klart och tydliga vägvisare till vart man skulle åka!
Så fort jag kommit ut ur stan, hittade jag en mack med stort bra grönområde, ut med båda hundarna, klockan var nu 9.30 och Benny hade senast uträttat sina behov kl 17:00 föregående eftermiddag, alltså hade han hållt sig i 16,5 timmar!!! Nu dög dock platsen och han kissade lääänge....och skötte även magen, kändes så skönt att ha 2 välrastade hundar att lasta in och veta att nu är nästa stopp på Sjötorps gård!
Det var länge sen jag kört från Göteborg och hade glömt bort vilken jobbig väg detta är....70 km...90 km...50 km...110 km...80km....typ så hela tiden...frusterande när jag blivit van med autobahn...
Resan gick dock fort,så 13.15 rullade mitt lilla eqiupage in på gården ,hundarna såg lite förvånade ut när dom hoppade ut, jag tyckte konstigt nog inte det kändes som om jag varit borta i 9 månader, så nu var det bara att börja packa ur transporten och bära in alla grejjor,möbler m.m igen!
Dock förstod jag ganska så snabbt när jag kommit in i huset,där en man bott ensam... ,att här är det inte bara att flytta in....alltså blev det typ inflyttningsstädning och tyckte att det var lika bra att måla och tapetsera om i de flesta rummen, sagt och gjort operation renovering/uppfräschning påbörjades omedelbart,dock gjorde fortfarande min hårbotten ont,och huden vid pannan var grymt öm,och det stack i ett öga,och efter mina tidigare googlingar om det ena och det andra, ringde jag till Jourmottagningen och fick omedelbart en akuttid för provtagning,precis när jag var klar hos Doktorn så ringer hästleverantören, nu samma Svenska firma som skjutsade ner mina hästar till Mallorca, (nu med chefen som chaufför) och säger att dom är på gården om 10 min!!!
Skyndar mig hem,dom hann före och när jag kommer hem är dom redan i sina boxar i stallet!! Åh vilket härligt återseénde!
Dom rullar sig i sina nyspånade boxar,fina välmående,lite solfjäder formade svansar,men med SÅ glada ögon! Fick berättat att det Holländska stallet dom stått i ,är av toppklass,daglig utevistelse,veterinär som kollar alla hästarna en gång om dagen,eftersom det är ett handels/övernattningsstall där många hästar passerar.
På kvällen när jag låg i min gamla säng,(och då menar jag gammal, den hade blivit typ som en hängmatta...vilket ochså resulterade i en ny underbar stor 2.20 x2.20 lila continentalsäng) somnade jag med mina tankar på "min" lilla Malloriqinska Finca,och när jag blundade kändes det nästan som om jag var där.....konstig känsla
Och om mera konstiga känslor och bearbetningar hjärnan kan göra kommer i nästa bloggavsnitt....
Tack för att ni läser/Marie >3
